SVENSKA KYRKAN

Vid ingången av det nya årtusendet ändrades Svenska Kyrkans förhållande till staten Sverige. Sedan reformationen i början på 1500-talet har Svenska Kyrkan och svenska staten varit tätt knutna till varandra. Den bindningen upphörde.


Medlemmar är de som den 1/1 2000 tillhörde Svenska Kyrkan och de som därefter döpts in i kyrkan. I överenskommelsen med staten ingick att Svenska Kyrkan har av staten fått ansvaret för allmänna begravningsplatser. Vidare fick kyrkan behålla sina tillgångar.
Svenska Kyrkan är en öppen, rikstäckande kyrka med demokratiskt uppbyggd organisation. C:a 71% (2009) av dem som är bosatta i Sverige tillhör Svenska Kyrkan. Kyrkan får hjälp av staten att ta upp medlemsavgiften (kyrkoavgiften) via skattsedeln. Kyrkoavgiften variera mellan olika församlingar. Den beräknas på samma sätt som kommunalskatten. Kyrkoavgiften är i genomsnitt i 1,18% av den skattepliktiga inkomsten.
I Brunnby församling är kyrkoavgiften 1,20. Den som inte tillhör Svenska Kyrkan betalar enbart den faststållda begravningsavgiften. 

Svenska Kyrkans högsta beslutande organ är Kyrkomötet (kyrkans ”riksdag”). Det har 251 ledamöter. Kyrkomötet beslutar om bestämmelserna i Kyrkoordningen som innehåller bestämmelser om Svenska Kyrkans lära, organisation och verksamhet. Kyrkomötet beslutar också om gudstjänstordningar och väljer ledamöter till Kyrkostyrelse (”regeringen”).
Medlemmarna i Kyrkomötet väljs vart fjärde år i allmänna val, där alla som tillhör Svenska Kyrkan och som fyllt 16 år får delta. För att bli vald måste man vara 18 år, vara döpt och tillhöra Svenska Kyrkan.
Svenska Kyrkan är uppdelad i 13 stift. I varje stift finns stiftsfullmäktige och stiftsstyrelse som väljs på samma sätt som Kyrkomötet. Stiftet skall ha tillsyn över församlingslivet i stiftet genom utbildning, rådgivning och fortbildning.
I varje stift finns också ett domkapitel som arbetar med frågor om prästtillsättningar, prästernas och diakonernas ämbetsförvaltning, gudstjänstliv och kyrkorummens utformning. Domkapitel utfärdar också en församlingsinstruktion för varje församling.
Biskopen kan inte väljas till ledamot av Kyrkomötet, men har skyldighet att närvara. Biskopen kan inte heller väljas till ledamot av stiftsfullmäktige men är automatiskt ordförande i stiftsstyrelsen och domkapitlet.Biskopens uppgift idag är främst att viga präster och diakoner till deras ämbeten i kyrkan och att vara inspiratör och företrädare för kyrkan.